Bifogade filer
PDF
Beskrivning
| Land | Sverige |
|---|---|
| Lista | First North Stockholm |
| Sektor | Energi & Miljö |
| Industri | Miljö & Återvinning |
Axolot Solutions Holding AB ("Axolot") har som ett resultat av det produkt-utvecklingsarbete som bedrivs i bolaget i dagarna lämnat in en patentansökan gällande värdeskapande och hållbar återanvänding av grönlutsslam, en biprodukt vid återvinningen av kemikalier i sulfatmassaprocessen. Grönlutsslam utgör ett växande problem för massaindustrin som vanligtvis till en kostnad gör sig av med slammet genom att deponera det på särskilda industriella deponier, något som kan förväntas bli svårare och dyrare över tid. Axolot har nu utvecklat en process där grönlutsslam kan användas för att på ett kostnadseffektivt och klimatneutralt sätt neutralisera sura avloppsvatten innehållande övergångsmetalljoner från exempelvis gruvdrift och smältverk. Processen, som bygger på en kombination av grönlutsslam som neutralisationsmedel och användning av bolagets unika AxoPur teknik för rening av det neutraliserade avloppsvattnet, är kommersiellt intressant då den inte bara löser ett deponiproblem och ger en ekonomiskt konkurrenskraftig och klimatvänlig neutralisation av sura vatten, utan också öppnar upp för en återvinning av övergångsmetaller. Framtiden kräver alltmer slutna processer och recirkulation och här tänker Axolot vara med i fronten.
Rening av industriella avloppsvatten rymmer till sin natur en mångfald möjliga utmaningar. Ganska ofta finns övergångsmetalljoner med bland de ämnen som reningen har i huvudfokus att avlägsna, det gäller t.ex. avlopp från gruvor, smältverk, stålverk, gjuterier, metall-bearbetande verkstäder, ytbehandlingsindustrier med flera. I vissa fall är pH i det smutsade vattnet lågt (lägre än pH 3) och då behöver vattnen förutom att renas från föroreningar också pH-justeras uppåt (till pH högre än 5,5) innan det kan släppas ut till recipient. Detta gäller särskilt avloppsvatten från smältverk, betning i samband med stålframställning samt gruvvatten. Till detta krävs då ett alkali i form av natriumhydroxid eller - mer ekonomiskt - släkt kalk som förmår att utföra neutralisationen. Grönlutsslam, som bildas i stora mängder vid produktion av sulfatmassa, är en alkalisk biprodukt utan någon kommersiell användning. Grönlutsslammet innehåller förutom restalkali och en del kalciumkarbonat också övergångsmetalljoner såsom järn, mangan, koppar, aluminium och magnesium vilket gör återanvänding av slammet problematisktc. Dock är dessa ämnen till stor del desamma som de som redan finns i de sura avloppsvatten som är tänkta att neutraliseras och renas.
Om grönlutsslam skulle användas rätt av så föreligger en uppenbar risk att halterna av övergångs- metalljoner i de avloppsvatten som ska neutraliseras ökar. Det är här som Axolots nyutvecklade process kommer in. Normalt efterföljs neutralisationen av en kemisk fällning för att rena avloppsvattnet, men elektrokoagulation med hjälp av AxoPur är ett effektivare alternativ för rening av övergångsmetalljoner som dessutom i sig självt förmår att höja pH genom att hydroxidjoner bildas i processen. Försök har visat att sköljvatten från betning av rostfritt stål som neutraliserats med grönlutsslam, trots högre metallhalter, är renare efter en behandling med AxoPur än när neutralisationen gjorts med kommersiell släckt kalk.
Det hydroxidslam som faller ut från neutralisationen, och avskiljs som en filterkaka i AxoPur anläggningen, är högeligen metallhaltigt. Denna fastfasfraktion kan sedan med fördel återföras som en del av råvaruflödet till ett smältverk eller en ljusbågsugn vid ett stålverk. På det viset minskas alltså inte bara avfallsflödena från stålverket utan metallernas kretslopp knyts ihop - såväl från metallindustrin som från skogsindustrin. Skogen, kemin, gruvorna och stålet brukar man tala om i samma andetag - men här finns för första gången kanske en möjlig direkt kemisk länk mellan skogen och stålet genom grönlutsslammet och avloppet. Samtal pågår, vilket sulfatbruk blir först med att leverera grönlutsslam som en biprodukt och vilket stålverk blir först med att nyttja denna klimatsmarta resurs?