LOVISAGRUVAN AB

Kvartalsrapport 1, 2026

Kvartal 1, jan-mars 2026

        Intäkterna från malmleveranser blev 9,1 MSEK (mot 0,0 för samma period 2025).

        Gruvresultatet, rörelseresultatet av själva gruvproduktionen före avskrivningar, blev -0,7 MSEK (-2,2).

        Rörelseresultatet efter avskrivningar blev -2,3 MSEK (-4,1).

        Resultatet efter finansnetto blev -2,8 MSEK (-4,3).

        Vinsten per aktie blev -0,58 SEK (-0,86).

Inom kvartalet har leveranser till Garpenberg fortgått och fortsätter in i nästa kvartal.

Intäkterna blev 9,1 MSEK mot (0,0) föregående år.

Produktionen av malm under kvartalet uppgick till 7 135 ton mot (1 500) föregående kvartal och (8 160) under samma kvartal 2025.

Malmlagret vid kvartalets början var 7 450 ton och i kvartalets slut ca 1300 ton (1 293).

Gruvresultatet blev -0,7 MSEK (-2,2).

Rörelseresultatet efter avskrivningar blev -2,3 MSEK (-4,1) och resultatet efter finansnetto blev -2,8 MSEK (-4,3).

Likvida medel i form av outnyttjad checkkredit uppgick till 4,5 MSEK vid kvartalets slut mot 0,0 MSEK vid kvartalets början.

Kassaflödet från verksamheten uppgick till 10,9 MSEK, huvudsakligen till följd av en kraftig förbättring av rörelsekapitalet, då huvudparten av kundfordringarna blev betalda.

Den utökade krediten på 5 MSEK från Nordea återbetalades i under Q1.

Finansiell och ekonomisk information under 2026  

-          Årsredovisning för 2025 finns tillgänglig på hemsidan under maj 2026.

-          Kvartalsrapport 1, 30 april 2026.

-          Kvartalsrapport 2, 27 augusti 2026.

-          Kvartalsrapport 3, 29 oktober 2026.

-          Bokslutskommuniké och kvartalsrapport 4, februari 2027.

Lovisagruvans hemsida uppdateras månadsvis med uppgifter om produktion, levererade kvantiteter och metallprisutveckling. All information förmedlas till media av Spotlight via Cision. Informationen läggs även ut på bolagets hemsida www.lovisagruvan.se.

Aktieägare som önskar få information till sin egen e-mailadress kan arrangera detta på Cisions hemsida www.cison.se och där gå in på news, söka på Lovisagruvan och sedan prenumerera.

Rapporten har inte granskats av revisorerna. 

METALLMARKNADEN OCH METALLPRISERNA

Under det första kvartalet 2026 har marknaden för zink och bly präglats av fortsatt osäkerhet, där globala överskott kombineras med regionala obalanser och geopolitisk påverkan. Utbudet av både zink och bly är fortsatt högt, medan efterfrågan utvecklas svagt, särskilt inom bygg- och fordonssektorerna. Trots detta har priserna varit relativt stabila, med stöd från tillfälliga regionala bristsituationer och lagerförändringar.

Metallmarknaderna påverkas i ökande grad av makroekonomiska faktorer såsom energipriser, handel och geopolitik, vilket bidrar till viss volatilitet. Sammantaget bedöms marknaden vara nära balans på kort sikt, men med fortsatt osäkerhet kring efterfrågeutvecklingen.

I Sverige och Norden är marknadsläget stabilt men utmanande. Regionen är delvis självförsörjande, men fortsatt beroende av import, särskilt för zink. Internationella prisrörelser, valutaförändringar och globala obalanser har därmed stor påverkan på den nordiska marknaden. Priset på zink har varit historiskt högt under perioden. Smältlönerna för zinkkoncentrat ligger fortsatt på låga nivåer med en treatment charge (TC) på ca 85 USD/ton + vilket innebär att smältverken får relativt låg ersättning för att bearbeta koncentratet till färdig metall, något som speglar ett överskott på koncentratmarknaden och pressade marginaler i smältledet. En dip finns i början av kriget i Mellanöstern men återhämtning har sedan skett. Blypriset visar dock en fortsatt negativ trend, vilket den haft under flera år.

Metallprissäkringar

Vid årsslutet 2026 hade Lovisagruvan varken några metall- eller valutaprissäkringar. 

PRODUKTION OCH LEVERANSER

Under december 2025 återupptogs produktionen med ett skift under dagtid. Då hela gavlar bryts och malm inte ska sorteras så blir tonnaget något större än vanligt. Inledning på året har varit fördelaktigt, något litet bakslag med lång leveranstid av reservdelar har mötts, men i det stora hela har medarbetarna på Lovisagruvan än en gång visat prov på mycket hög kompetens, starkt engagemang och en enastående förmåga att upprätthålla stabil produktion trots utmaningar.

Lovisagruvan bryter malm på nivåerna 170, 195, 215 och 265. Varje nivå har en eller två infarter för malmproduktion. Infarterna har i sin tur två malmgavlar, ena orten går åt norr (N), andra åt söder (S). Nivå 170 är snart helt utbruten, här är endast 170BS fortfarande operativ. Nivå 195, vilket är i område C är i uppstart, här kommer två malmgavlar brytas 195CS och 195CN. Nivå 215, pågående malmdrivning i tre malmgavlar, 215AS, 215AN och 215BS. Nivå 265, nuvarande bottennivå, här testar Lovisagruvan endast en infart, två malmgavlar 265S och 265N.

Produktion av upptagen malm under första kvartalet ökade till 7,1 kton mot förra kvartalet (1,5). Krossning av råmalm och sortering av ovan jord befintligt material pågår. Under kvartalet har 13,2 kton levererats och lagret i slutet av kvartalet var ca 1,3kt.

Utvecklingsarbete i Lovisagruvans närområde

Som tidigare meddelats har Lovisagruvan sedan 2019 genom drivning av en undersökningsort följt Lovisagruvans mineralisering söderut drygt 400 meter genom område C mot sydväst och nådde ända fram till gränsen för bearbetningskoncessionen under andra kvartalet 2023.

Vid koncessionsgränsen har mineraliseringen oförändrad riktning, variation i halt och bredd som i område C. I oktober 2023 beviljades Lovisagruvan ett nytt 175 ha stort undersökningstillstånd (Åboda Nr 2) för ett område som bedöms inrymma mineraliseringens fortsättning. Undersökningarna som fick stanna upp på grund av bristande finansiering kommer att fortsätta söderut under 2026. 

I det nya området finns fyra historiska borrhål som enligt äldre rapporter övertvärat en mineralisering som till halt och bredd påminner om den mineralisering som brutits i område C inom det befintliga koncessionsområdet. De historiska borrhålen är inte kvalitetssäkrade, men finns spridda över en sträcka i strykningsriktningen med som längst ca 550 meter från nuvarande brytningsgräns, och inom det nu beviljade undersökningstillståndet Åboda Nr 2.

Det nya undersökningstillståndet täcker totalt en dryg kilometer i mineraliseringens strykningsriktning vilket ger goda förutsättningar att undersöka om området har potential att väsentligt utöka Lovisagruvans livslängd.

-          Håkansboda kopparmineralisering

Förutom undersökningarna i Lovisagruvans södra förlängning har potentialen i det nordost om Lovisagruvan välkända koppar-koboltgruvfältet vid Håkansboda undersökts genom diamantborrning av tre tidigare borrade diamantborrhål med en sammanlagd längd av 1 322 meter. Som underlag för undersökningarna och utvärdering av resultatet av borrningarna har ett omfattande arbete lagts på att samla in och digitalisera information från historiska borrhål i Håkansbodaområdet. I nuläget omfattar databasen mer eller mindre kompletta data från 136 diamantborrhål, ca 23 000 m borrkärna och 2 740 analyser. Håkansboda är ett nära och naturligt utvecklingsprojektför Lovisagruvan.

-          FutuRaM-projektet

Som ett led i undersökningarna av Håkansbodaområdet deltar Lovisagruvan i ett av Horizon Europe finansierat projekt benämnt FutuRAM (https://weee-forum.org/projects-campaigns/futuram/) med en totalbudget av drygt 11 miljoner euro inom en fyraårig projekttid. Lovisagruvan är en av 28 partners från 11 nationer.

FutuRaM-projektets syfte är att bidra till att säkra tillgången på sekundära och kritiska råvaror inom den Europeiska unionen och eftersom Håkansboda området är känt bland annat för sitt innehåll av den kritiska metallen kobolt är såväl historiska varphögar som den primära förekomsten av kobolt i berggrunden av intresse för projektet. Många olika prover från varphögar har samlats in och de praktiska möjligheterna att genom olika metallurgiska processer utvinna de ingående metallerna från det gruvavfall som finns i området har studerats i bänkskala tillsammans med projektpartnern SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) och GTK ("Finlands geologiska undersökning" / Geologiska Forskningscentralen). Preliminära resultat av bänktesterna visar att koboltinnehållet i varphögarna inte är ens i närheten av att ensamt motivera utvinning, -dock visar preliminära resultat att det kan vara möjligt att skapa ett blandkoncentrat med koppar, kobolt, lite silver och lite guld med kommersiellt värdefulla halter. Tyvärr förekommer det dock arsenik i höga halter tillsammans med kobolten och därför behövs mer studier för att miljömässigt kunna hantera ett sådant problem.

Utvecklingsarbete på annan ort

Lovisagruvan driver för närvarande två projekt i olika utvecklingsstadier på annan ort.

-          Pahtohavare, ett kopparprojekt strax söder om Kiruna. 

-          Vindfall, ett zink- och blyprojekt strax söder om Forsbacka nära Gävle där bearbetningstillstånd är beviljat.

 -  Pahtohavare

Undersökningstillståndet Pahtohavare nr 2 där kopparoxidmineraliseringen ligger har under januari 2026 löpt ut. Lovisagruvan har på nytt ansökt om undersökningstillstånd för området och med dispens från förbudsåret. Under våren förväntas besked om nytt undersökningstillstånd blir beviljat.

Undersökningstillståndet Pahtohavare nr 9 är fortsatt gällande och inom området finns den nedlagda gruvan Pahtohavare som drevs under perioden 1990-1997 på sulfidmalm med koppar och guld.

          Bakgrund Pahtohavare

Pahtohavare-projektet, där Lovisagruvan sedan 2017 ägde 100 %, är ett kopparprojekt strax söder om Kiruna stad. Mineraliseringen består dels av en ytlig kopparoxidfyndighet dels en djupare kopparsulfidfyndighet. Lovisagruvan har i första fasen prioriterat den ytligt liggande mindre kopparoxidfyndigheten. I arbetet med ansökan om bearbetningskoncession ingår att se över den uppskattade mineralresursen och hur brytningen av dagbrottet skall utföras på ett optimalt sätt. Beräkningsunderlaget har ändrats på några väsentliga punkter jämfört med vad vi tidigare meddelat. De antagna brytningskostnaderna har fått säkrare bestämning genom de diskussioner och offerter som erhållits. Arbetet har reducerats kraftigt på grund av finansieringsproblem men skall snarast möjligt varvas upp om dispens mot förbudsåret erhålls, vilket beslutas under 2026.

Kopparprisantagandet i vår kalkyl lades under 2024 till vad som gällde i andra liknande sammanhang, nämligen 10 000 USD per ton och en USD kurs på 9,00, alltså 90 000 SEK per ton. Nu i slutet på april 2026 är prisnivån över 13 000 USD per ton. Guldpriset har från början av 2025 stigit till mer än det dubbla i SEK.

Arbete med att uppskatta och klassificera mineraltillgången enligt PERC utförs i samarbete med vår CP (Competent person) Thomas Lindholm. Med de nya antagandena beträffande priser brytningskostnader och metallpriser undersöks olika alternativa dagbrottsoptimeringar.

I ett scenario skall en 10-årig projektperiod studeras med brytning av ca 1.5 Mton med en kopparhalt om 1,3 % Cu samt i ett annat scenario en 20-årig projektperiod med brytning av 2.2 Mton med en kopparhalt om 1 % Cu. Guldhalten ligger i intervallet 0,3-0,5 g per ton. Då det ännu inte är klarlagt hur guldinnehållet skall kunna utvinnas, görs dock beräkningar både med och utan hänsyn till guldvärdet.

När nu nivån på brytningskostnaderna har ett fastare underlag och man samtidigt vet att själva driftkostnaden för lakning och electrowinning inte är så hög kan det löpande kassamässiga överskottet indikeras. Detta innebär också att utrymmet för den förmodat höga investeringskostnaden för anläggningen kan ramas in.

Med angivna antaganden uppskattas Pahtohavare oxidfyndighet kunna ge ett gott kassamässigt överskott under en 15 årsperiod. De tidigare nämnda fördelarna med mycket låga CO2 utsläpp och låga transportkostnader kvarstår. Dessa fördelar sammanhänger med att slutprodukten blir ren koppar och att varken anrikningsprocess eller energikrävande smältprocess krävs. Mycket av transportkostnaderna elimineras genom att all förädling av koppar kommer att ske inom gruvområdet.

Potentialen i den under jord liggande sulfidfyndigheten kvarstår. Enligt nuvarande plan kommer denna att undersökas med prioritet så fort oxidmalmen börjat generera resultat.

-          Vindfall

Vindfall är ett zink-, blyprojekt strax söder om Forsbacka där Lovisagruvan har erhållit godkänd bearbetningskoncession. Beslut har fattats kring djupgående provborrning nära mineraliseringen inom bearbetningskoncessionen och kommer att genomföra då likviditetsläget så medger. För Vindfall finns en historisk mineralresurs beräknad i indikerad kategori och uppgår till: 0,31 Mton med Zn 8,5 %; Pb 2,9 %; Cu 0,3 % och Ag 54 g/ton.  

-          Måsalycke

Undersökningstillstånden för Måsalycke projektet ägs av Svenska Sandprodukter AB, där Lovisagruvan har en ägarandel på 20%. Tillstånden förföll under 2025 och Lovisagruvan har skrivit ner värdet av sitt innehav i bolaget samt nedlagda och aktiverade undersökningskostnader.

Utsikterna för 2026

Utsikterna för 2026 påverkas primärt av utfallet av leveranser under våren samt huruvida dessa bekräftar konceptets kommersiella bärkraft och möjliggör tecknande av ytterligare avtal till förbättrade kommersiella villkor. Kunden har kapacitet att ta emot malm från Lovisagruvan.